Så står det Februari i almanackan. Eller det skulle göra det i alla fall om jag hade en almanacka.
Finns det något positivt med denna månad, egentligen? Känns mest som en transportsträcka mot mars då livet kanske kan börjar bli lite ljusare och våren börjar skymtas långt bakom molnen.
Händer det egentligen något spännande de kommande 28 dagarna? Jo, att det bara är 28 dagar till mars är ju trevligt. Men det är nog det enda positiva.
Nu kanske någon säger, men det är ju alla hjärtans dag snart. Tack och hej, en kommersiell högtid som går ut på att sälja så mycket choklad det bara går. Varför behöver vi en speciell dag för att visa dem vi tänker om hur mycket dem betyder för oss? Är det inte bättre att göra det varje dag, vare sig det står 14 feb eller 17 november i kalandern. Jag ska tillbringa alla hjärtans dag på bästa möjliga sätt i år, i Örebro på kongress med Feministisk Initiativ. En hel helg i februari färgas rosa och i mitten av detta rosa blir det visst alla hjärtans dag.
Februari, en månad av snö kyla och halka runt på gatorna och hoppas man slipper bryta benen även denna vinter. Släng in lite rejäl kyla också och en ordentlig snöstorm så har februari uppfyllt sin uppgift som den mest meningslösa månaden.
Ge mig sommar nu! Eller i alla fall 10+ och barmark. Jag vill plocka fram cykeln och känna friheten i att susa fram mil efter mil.
Idag har jag bott i min lägenhet ett år. Ett år på Vagngatan gick väldigt fort.
Ja tack till barmark. Oj har du bott där ett år. På nåt sätt känns det längre.